krabba

Krabbor (kräftdjur)

Svenska

Substantiv

Böjningar av krabba	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	krabba	krabban	krabbor	krabborna
Genitiv	krabbas	krabbans	krabbors	krabbornas

krabba

1. (kräftdjur) typ av vattenlevande kräftdjur ur familjen Brachyura

   Etymologi: Av fornsvenska krabbe (regionalt även krabba, jämför fornengelska crabba), av fornnordiska krabbi, av germansk rot i betydelsen kräla, kravla, krafsa, skrapa.

2. (sjöfart, ålderdomligt) dragg, särskilt trädraggar med stensänke

   

   Krabba (dragg), här med saknat stensänke.

   Etymologi: troligen i överförd användning från kräftdjuret (ovan) med samma natur

   Synonymer: krake

Översättningar

kräftdjur

• bokmål: krabbe ^(no) f
• danska: krabbe u
• engelska: crab ^(en)
• finska: taskurapu ^(fi)
• fornengelska: crabba ^(ang)
• franska: crabe ^(fr) m
• galiciska: cangrexo ^(gl) m, caranguexo ^(gl) m
• japanska: 蟹 ^(ja) (かに, kani)
• kikai: 蟹, がにー, がいー, がいん
• malajiska: ketam ^(ms)
• medellågtyska: krabbe ^(gml)
• nynorska: krabbe mf
• okinoerabu: 蟹, がに
• polska: krab ^(pl) m
• portugisiska: caranguejo ^(pt) m
• spanska: cangrejo ^(es) m
• turkiska: yengeç ^(tr)
• tyska: Krabbe ^(de) f, Taschenkrebs m

dragg

• bokmål: krabbe ^(no)
• tyska: Draggen m

Adjektiv

krabba

1. böjningsform av krabb

Verb

Böjningar av krabba	Aktiv	Passiv
Infinitiv	krabba	krabbas
Presens	krabbar	krabbas
Preteritum	krabbade	krabbades
Supinum	krabbat	krabbats
Imperativ	krabba	–
Particip
Presens	krabbande, krabbandes
Perfekt	krabbad

krabba

1. (småländska) trassla, krångla

   Mopeden vägrade att starta. Karl-Oskar undrade varför den alltid måste krabba

   Besläktade ord: krabbig

Bokmål

Substantiv

krabba

1. böjningsform av krabbe

Nynorska

Substantiv

krabba

1. böjningsform av krabbe

Verb

krabba

1. krypa (som en krabba), kravla

   Varianter: krabbe