Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av krypa  Aktiv Passiv
Infinitiv krypa krypas
Presens kryper kryps (krypes)
Preteritum kröp kröps
Supinum krupit krupits
Imperativ kryp
Particip
Presens krypande, krypandes
Perfekt (krupen)

Not:
Perfektparticip existerar med tillhörande partikel.

krypa

  1. förflytta sig med kroppen släpande nära marken, t.ex. genom att gå på händer och knän
    Jämför: kravla, kräla
    Fästingen kryper runt en stund på djuret för att hitta ett bra ställe att sätta sig på innan den biter.
    Fraser: (partikelverb) krypa fram, krypa ihop, krypa in, krypa ner, krypa runt, krypa upp
  2. (bildligt) röra sig så långsamt eller smått att det knappt märks
    2010: Veckans Affärer:
    Det är bredbaserad styrka och det är rätt uppenbart att förväntningar krupit upp över konsensussammanställningen med tanke på de vinstskrällar vi har sett från övriga bolag i sektorn.
 
Sammansättningar: kryphål
Etymologi: Av fornsvenska krypa, av fornnordiska krjúpa, av urgermanska *kreup-.

Besläktade ord redigera

Fraser redigera

Översättningar redigera