kränken

Se även kranken.

Tyska

Verb

Konjugation för kränken  Hjälpverb: haben
Infinitiv		kränken
Presensparticip		kränkend
Perfektparticip		gekränkt
Indikativ		1:a pers.	2:a pers.	3:e pers.
Presens	Singular	ich kränke	du kränkst	er, sie, es kränkt
	Plural	wir kränken	ihr kränkt	sie kränken
Preteritum	Singular	ich kränkte	du kränktest	er, sie, es kränkte
	Plural	wir kränkten	ihr kränktet	sie kränkten
Imperativ
Singular		-	kränke !	-
Plural		-	kränkt !	kränken Sie !
Konjunktiv I
Presens	Singular	ich kränke	du kränkest	er, sie, es kränke
	Plural	wir kränken	ihr kränket	sie kränken
Konjunktiv II
Preteritum	Singular	ich kränkte	du kränktest	er, sie, es kränkte
	Plural	wir kränkten	ihr kränktet	sie kränkten

kränken

1. kränka, missfirma

   Synonymer: beleidigen, verletzen

   Besläktade ord: Kränkung