SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av konvention  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ konvention konventionen konventioner konventionerna
Genitiv konventions konventionens konventioners konventionernas

konvention

  1. regel, norm, standard e.d. av gemensamt intresse på visst område, som är överenskommen eller accepterad inom en viss gemenskap; ofta i form av oskrivna men allmänt omfattade sedvanor; (även kollektivt) uppsättning sådana regler, normer e.d.
    Det är svårt att föreställa sig hur mänskliga samhällen, modern naturvetenskap, konst och många, många andra mänskliga verksamheter kunde ens existera utan sådana konventioner som sociala normer, språkliga konventioner, matematisk notation, kemisk notation, konstnärliga konventioner, notskrift och många, många fler.
    Synonymer: praxis, bruk, sedvana, sed, tradition
  2. formell överenskommelse (särskilt mellan stater) om angelägenheter av gemensamt intresse på visst område
    Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och Genèvekonventionerna är exempel på internationella överenskommelser i form av konventioner.
    Synonymer: överenskommelse, fördrag, traktat, pakt
 
Besläktade ord: konvenans, konvent, konventionell, konventionalisera, konventionaliserad, konventionalisering
Etymologi: Av latinska conventio (”sammankomst, överenskommelse”), av latinska convenire (”komma tillsammans, komma överens”); av latinska con- (”med”) och av latinska venire (”komma”).

ÖversättningarRedigera