komplott

Svenska

Substantiv

Böjningar av komplott	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	komplott	komplotten	komplotter	komplotterna
Genitiv	komplotts	komplottens	komplotters	komplotternas

komplott

• uttal: kɔmplɔt

1. (germanism) sammansvärjning; intrig(er)

   Synonymer: konspiration, maskopi, sammansvärjning

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1655. Av franska complot.

Översättningar

sammansvärjning

• engelska: plot ^(en)
• finska: salajuoni ^(fi)
• franska: complot ^(fr) m
• italienska: complotto ^(it) m
• tyska: Komplott ^(de) n, Verschwörung ^(de) f