kollegialitet

Svenska

Substantiv

Böjningar av kollegialitet	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kollegialitet	kollegialiteten
Genitiv	kollegialitets	kollegialitetens

kollegialitet

1. (organisationsvetenskap, socialpsykologi) uppslutning och sammanhållning inom t ex en yrkesgrupp (vad gäller åsikter och beslut), kamratanda kolleger emellan

   Besläktade ord: kollega, kollegial, kollegium

   Jämför: kamratanda, kamratlighet, kamratskap, lojalitet, kåranda

   Sammansättningar: inkollegialitet

2. (religion) principen att romersk-katolska biskopar utöver det egna stiftet även har ansvar för kyrkosamfundet i sin helhet

Översättningar

uppslutning och sammanhållning inom t ex en yrkesgrupp (vad gäller åsikter och beslut), kamratanda kolleger emellan

• tyska: Kollegialität ^(de) f

principen att romersk-katolska biskopar utöver det egna stiftet även har ansvar för kyrkosamfundet i sin helhet