knyta

Svenska

Verb

Böjningar av knyta	Aktiv	Passiv
Infinitiv	knyta	knytas
Presens	knyter	knyts, knytes
Preteritum	knöt	knöts
Supinum	knutit	knutits
Imperativ	knyt	–
Particip
Presens	knytande, knytandes
Perfekt	knuten

knyta

1. binda ihop snören eller trådar så det bildas en en knut

   Jag måste knyta mina skosnören.

   Sammansättningar: anknyta

   Fraser: knyta ihop säcken, knyta vänskapsband

2. (reflexivt: knyta sig) gå och lägga sig (i sängen för att sova)

   Oj vad trött jag är, jag ska nog gå och knyta mig.

   Synonymer: gå till kojs

   Jämför: sussa kudde

Etymologi: Av fornsvenska knyta, av urgermanska *knŭtian, av urindoeuropeiska *nod- ("att binda").

Grammatik: I ålderdomligare svenska förekommer även preteritumformen knytte och supinumformen knytt. Dialektalt eller vardagligt förkommer även supinumformen knytit och perfektparticipen knyten.

Fraser: knyta an, knyta upp

Översättningar

sammanbinda snören

• engelska: tie ^(en), knot ^(en)
• franska: nouer ^(fr)
• grekiska: δένω ^(el) (déno)
• lulesamiska: tjuolmmit
• maltesiska: rabat
• nederländska: knopen ^(nl)
• tyska: knoten ^(de), knüpfen ^(de), binden ^(de), (Faust) ballen ^(de)