knarren
Svenska
redigeraSubstantiv
redigeraknarren
- böjningsform av knarr
Tyska
redigeraVerb
redigeraKonjugation för knarren Hjälpverb: haben | ||||
---|---|---|---|---|
Infinitiv | knarren | |||
Presensparticip | knarrend | |||
Perfektparticip | geknarrt | |||
Indikativ | 1:a pers. | 2:a pers. | 3:e pers. | |
Presens | Singular | ich knarre | du knarrst | er, sie, es knarrt |
Plural | wir knarren | ihr knarrt | sie knarren | |
Preteritum | Singular | ich knarrte | du knarrtest | er, sie, es knarrte |
Plural | wir knarrten | ihr knarrtet | sie knarrten | |
Imperativ | ||||
Singular | - | knarre ! | - | |
Plural | - | knarrt ! | knarren Sie ! | |
Konjunktiv I | ||||
Presens | Singular | ich knarre | du knarrest | er, sie, es knarre |
Plural | wir knarren | ihr knarret | sie knarren | |
Konjunktiv II | ||||
Preteritum | Singular | ich knarrte | du knarrtest | er, sie, es knarrte |
Plural | wir knarrten | ihr knarrtet | sie knarrten |
knarren