knäppa
Se även knappa.
Svenska
redigeraVerb
redigeraBöjningar av knäppa | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | knäppa | knäppas |
Presens | knäpper | knäpps (knäppes) |
Preteritum | knäppte | knäpptes |
Supinum | knäppt | knäppts |
Imperativ | knäpp | – |
Particip | ||
Presens | knäppande, knäppandes | |
Perfekt | knäppt |
knäppa
- stänga eller fästa något med hjälp av knappar; ibland även om vissa klädesplagg som stängs på annat sätt än med knappar
- Kan du knäppa jackan helt själv?
- göra något som samtidigt ger ifrån sig ett knäpp
- Sluta knäppa med fingrarna! Det är skitirriterande.
- Knäpp en bild!
- (vardagligt) plåta, ta kort
- 1989: Frihetens fångar, Jörn Donner:
- Kan vara, sa mannen, reste sig i båten, lyfte upp kameran och knäppte.
- Kan vara, sa mannen, reste sig i båten, lyfte upp kameran och knäppte.
- 1989: Frihetens fångar, Jörn Donner:
- (slang) skjuta ihjäl
- Ska vi knäppa honom?
- Fraser: (partikelverb) knäppa av, knäppa av sig, knäppa dit, knäppa fast, knäppa händerna, knäppa igen, knäppa på, knäppa till, knäppa upp
- Besläktade ord: knapp, knäppe
Översättningar
redigerastänga eller fästa något med hjälp av knappar
göra något som samtidigt ger ifrån sig ett knäpp
ta kort — se fota
Adjektiv
redigeraknäppa
- böjningsform av knäpp