Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av klev  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ klev klevet klev kleven
Genitiv klevs klevets klevs klevens
Böjningar av klev  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ klev kleven klevar klevarna
Genitiv klevs klevens klevars klevarnas

klev n eller u

  1. bergsklyfta, bergsskreva
  2. brant bergvägg eller backe
 
Etymologi: Av fornsvenska klef.

klev

  1. böjningsform av kliva