Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av kjol  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kjol kjolen kjolar kjolarna
Genitiv kjols kjolens kjolars kjolarnas
 
en kjol

kjol

  1. klädesplagg som bärs från höftpartiet (och ner över benen), men utan sydda ben
    Lisa har en så söt kjol.
    Besläktade ord: kjortel
    Sammansättningar: bastkjol, byxkjol, helcirkelkjol, hängselkjol, hängslekjol, kjolficka, kjolfåll, kjoltyg, maxikjol, midikjol, minikjol, skinnkjol, underkjol
    Etymologi: Belagt sedan 1673. Kortform av kjortel. Troligen har denna form bildats utifrån en förenkling av konsonantklustret i pluralformen kjortlar till kjolar.[1]

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svenska Akademiens ordbok: "kjol", läst 2009-05-14