kanton

Se även Kanton.

Svenska

Substantiv

Böjningar av kanton	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kanton	kantonen	kantoner	kantonerna
Genitiv	kantons	kantonens	kantoners	kantonernas

kanton

• uttal: kan'to:n eller kan'tå:n

1. administrativ enhet i bl.a. Belgien, Bosnien och Hercegovina, Costa Rica, Ecuador, El Salvador, Frankrike, Luxemburg och Schweiz

   1888: Skolans ställning till religionsundervisningen, Anna Whitlock:

   I många kantoner äro skolorna konfessionella, men fritaga från religionsundervisning alla de barn, hvilkas föräldrar sådant önska.

   1928: Tiden:

   De fåtaliga liberala demokraterna äro lokaliserade till de franska protestantiska kantonerna nere i sydväst och representera där högern.

   2009 (16 feb): Sänkt skatt för Kamprad (Affärsvärlden):

   En folkomröstning i schweiziska kantonen Vaud ledde till en införd maximiskatt i det miljonärstäta området med städer som Lausanne och Montreux.

Översättningar

administrativ enhet

• isländska: kantóna n
• tyska: Kanton ^(de) m