Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av körsven  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ körsven körsvennen körsvenner körsvennerna
Genitiv körsvens körsvennens körsvenners körsvennernas

körsven

  1. (något föråldrat) kusk; man (i ungdomsåren) som styr ett förspänt fordon
    1892 (20 aug): Ett spårvagnsmissöde. (Svenska Morgonbladet):
    Körsvennen sökte komma mellan spårvagnen och ett par på gatan stående flyttningslass, hvarvid hästen skyggade och rände mot spårvagnen med den påföljd, att en stolpe afbröts och en passagerare var nära att skadas af skakeln.
    Jämför: körkarl

Översättningar redigera