köping

Svenska

Substantiv

Böjningar av köping	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	köping	köpingen	köpingar	köpingarna
Genitiv	köpings	köpingens	köpingars	köpingarnas

köping

1. mindre stad (köpstad, marknadsstad, småstad) utan fullständiga stadsrättigheter (i Sverige före 1970)

   Besläktade ord: Enköping, Falköping, friköping, Jönköping, Köping, köpingskommun, köpingsrätt, Köpingsvik, Linköping, lydköping, Malmköping, municipalköping, Norrköping, småköping, Söderköping

Översättningar

mindre stad utan fullständiga stadsrättigheter

• engelska: market town ^(en)
• estniska: alev ^(et)
• franska: localité ^(fr) f, bourg ^(fr) m
• spanska: villa ^(es) f, pueblo ^(es) m
• tyska: Flecken ^(de) m