intolerans

Svenska

Substantiv

Böjningar av intolerans	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	intolerans	intoleransen
Genitiv	intolerans	intoleransens

intolerans

1. det att vara intolerant, ofördragsamhet

   1972: Ett femtiotal, sid. 45, Jan Myrdal:

   Vi har haft alltför många filmer som utan inre nödvändighet är fulla av sjuk sexualitet, krig, mord och intolerans. [Charlie Chaplin intervjuad i den franska tidskiften "L'Écran français" våren 1952.]

   Besläktade ord: intolerant

Översättningar

Översättningar

• engelska: intolerance ^(en)
• franska: intolérance ^(fr) f
• tyska: Intoleranz ^(de)