illegitimitet

Svenska

Substantiv

Böjningar av illegitimitet	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	illegitimitet	illegitimiteten
Genitiv	illegitimitets	illegitimitetens

illegitimitet u

1. det att vara illegitim

   Antonymer: legitimitet

   Se även tesaurus: Olaglighet, Obehörighet, Orätt, Förbud, Bländverk

Översättningar

det att vara illegitim

• engelska: illegitimacy ^(en)
• franska: illégitimité ^(fr) f
• italienska: illegittimità f
• katalanska: il·legitimitat f
• tyska: Illegitimität ^(de) f