Se även Hummus.

Wikipedia har en artikel om:
hummus

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av hummus  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ hummus hummusen
Genitiv hummus hummusens

hummus u

  1. puré av kikärter, sesampasta (tahini) och olivolja smaksatt med (bland annat) färsk vitlök, salt, och citronjuice
    Etymologi: Termen belagd i svenska språket sedan 1991, av arabiska حُمُّص (ḥummuṣ, ”hummus”), av حِمَّص, حِمِّص (ḥimmiṣ, ḥimmaṣ, ”kikärt”).[1]
    Användning: Ej att förväxlas med humus.

Översättningar

redigera

Engelska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av hummus  Singular Plural
Nominativ hummus (hummuses)
Genitiv hummus's (hummuses')

hummus (oftast oräknebart)

  1. hummus
    Varianter: hommos, hommus, hoummos, hoummous, houmous, humus
    Etymologi: Av arabiska حُمُّص (ḥummuṣ, ”hummus”), av حِمَّص, حِمِّص (ḥimmiṣ, ḥimmaṣ, ”kikärt”), möjligen via turkiska humus.

Substantiv

redigera

hummus m

  1. hummus
    Varianter: humus

Spanska

redigera

Substantiv

redigera

hummus m

  1. hummus
    Varianter: humus

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "hummus"