humle
Svenska
redigeraSubstantiv
redigeraBöjningar av humle | Oräknebart | |
---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | humle | humlen |
Genitiv | humles | humlens |
Böjningar av humle | Oräknebart | |
---|---|---|
neutrum | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | humle | humlet |
Genitiv | humles | humlets |
humle u (även n)
- en växtart (Humulus lupulus), i familjen hampväxter (Cannabaceae); exemplar av denna art
- humles honblommor används sedan medeltiden i ölbryggning
- Sammansättningar: humleblomma, humleblomster, humlegård, humleodling
- Jämför: humla
- Etymologi: Av fornsvenska humble, troligtvis av slaviskt ursprung.[1] SAOB härleder detta till medeltidslatin humulus, humlo ”av ovisst ursprung”.[2]
Översättningar
redigeraBokmål
redigeraSubstantiv
redigeraBöjningar av humle 1 | Oräknebart | |
---|---|---|
Obestämd | Bestämd | |
Nominativ | humle | humlen |
Genitiv | humles | humlens |
Böjningar av humle 2 | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
maskulinum & femininum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | humle | humla, humlen | humler | humlene |
Genitiv | humles | humlas, humlens | humlers | humlenes |
humle m [1], mf [2]
Danska
redigeraSubstantiv
redigeraBöjningar av humle | Oräknebart | |
---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | humle | humlen |
Genitiv | humles | humlens |
humle u
- humle
- Sammansättningar: humlebi, humleranke
- Besläktade ord: humlet
- Etymologi: Från fornkyrkoslaviska chumeli, motsvarande ryska хмель
- (bildligt) essens, det väsentliga i en sak
Nynorska
redigeraSubstantiv
redigeraBöjningar av humle 1 | Oräknebart | |
---|---|---|
Obestämd | Bestämd | |
Nominativ | humle | humlen |
Böjningar av humle 2 | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
femininum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | humle | humla | humler | humlene |
humle m [1], f [2]
Verb
redigerahumle
- surra som en humla
- tillsätta humle vid ölbryggning
- Varianter: humla