hieroglyf

Svenska

Substantiv

Böjningar av hieroglyf	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hieroglyf	hieroglyfen	hieroglyfer	hieroglyferna
Genitiv	hieroglyfs	hieroglyfens	hieroglyfers	hieroglyfernas

hieroglyf

1. (oftast i plural) skrivtecken bestående av bild i skriftsystem som användes i bland annat i det gamla Egypten, Mayariket och i andra civilisationer

Egyptiska hieroglyfer

Etymologi

Av klassisk grekiska ἱερογλυφη (hieroglyphē) (”hieroglyfer”). Av ἱερός (hierós) (”helig”) och γλύφη (glyphē) (”inristning”), besläktat med bl.a. klyva. En översättning av fornegyptiska

mdw nṯr (”guds ord”).

Besläktade ord

• hieroglyfisk

Sammansättningar

• hieroglyfinskrift
• hieroglyfskrift

Översättningar

fornegyptiskt skrivtecken

• bokmål: hieroglyf ^(no) m
• bretonska: hieroglif
• engelska: hieroglyph ^(en)
• finska: hieroglyfi ^(fi)
• franska: hiéroglyphe ^(fr) m
• ido: hieroglifo ^(io)
• isländska: híeróglýfa f, helgirún f
• nederländska: hiëroglief ^(nl)
• ryska: иероглиф ^(ru) m (ieroglif)

Se även

• bildskrift

Bokmål

Substantiv

Böjningar av hieroglyf	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hieroglyf	hieroglyfen	hieroglyfer	hieroglyfene
Genitiv	hieroglyfs	hieroglyfens	hieroglyfers	hieroglyfenes

hieroglyf

1. hieroglyf