harg
Se även Härg.
Svenska redigera
Substantiv redigera
Böjningar av harg | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | harg | hargen | hargar | hargarna |
Genitiv | hargs | hargens | hargars | hargarnas |
Böjningar av harg | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | harg | harget | harg | hargen |
Genitiv | hargs | hargets | hargs | hargens |
harg u/ n
- (arkeologi, asatro) hedniskt offeraltare eller offersten
- 1951: Goda gudar, Albert Olsson:
- Natten innan den stora blotfesten skulle gå av stapeln smög sig Visna upp i harget och sänkte Särevs armring i källan.
- Natten innan den stora blotfesten skulle gå av stapeln smög sig Visna upp i harget och sänkte Särevs armring i källan.
- 2004: Blot: tro och offer i det förkristna Norden, Britt-Mari Näsström:
- Ett exempel från mytologin berättar att hargen färgades röd av blod vid offret.
- Ett exempel från mytologin berättar att hargen färgades röd av blod vid offret.
- 2017: Forn sed i nutid (3. uppl.), s. 29 (Samfundet Forn Sed Sverige):
- Bor du ute på landsbygden eller har en stor tomt till ditt hus, kanske du bygger dig en harg, det vill säga ett litet röse av stenar där du och din familj kan hålla era privata blot.
- Bor du ute på landsbygden eller har en stor tomt till ditt hus, kanske du bygger dig en harg, det vill säga ett litet röse av stenar där du och din familj kan hålla era privata blot.
- Etymologi: Av fornsvenska hargher, horgher[1], av fornnordiska hǫrgr[2], av urgermanska *harugaz.
- 1951: Goda gudar, Albert Olsson: