Svenska

redigera
Böjningar av hanka  Aktiv Passiv
Infinitiv hanka hankas
Presens hankar hankas
Preteritum hankade hankades
Supinum hankat hankats
Imperativ hanka
Particip
Presens hankande, hankandes
Perfekt   (hankad)?

hanka

  1. (vardagligt, vanligen reflexivt: hanka sig och/eller med partiklar) mödosamt dra sig fram; med svårighet klara sig
    Så det var bara att hanka sig vidare, och hoppas på bättre tider.
    Han är en 40-åring i Stockholm som hankar sig fram på småjobb.
    Besläktade ord: trashank
    Fraser: (partikelverb) hanka sig fram, hanka sig igenom, hanka med

Översättningar

redigera