hälleberg
Svenska
redigeraSubstantiv
redigera| Böjningar av hälleberg | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | hälleberg | hälleberget | hälleberg | hällebergen |
| Genitiv | hällebergs | hällebergets | hällebergs | hällebergens |
- (mest i singularis, bestämd form: hälleberget) blottad berggrund; fast berggrund; klippa; stengrund
- (högtidligt, bildligt) fast och säker grund att bygga på; något som är stadigt och orubbligt
- 1917: "Bibeln, Matt 7:24":
- Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han må liknas vid en förståndig man som byggde sitt hus på hälleberget.
- Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han må liknas vid en förståndig man som byggde sitt hus på hälleberget.
- 1917: "Bibeln, Matt 7:24":
- (högtidligt, bildligt) något fruktlöst, som inte medför något resultat
- 2013: "Svenskbibel, Luk 8:6", Ragnar Blomfelt (översättning):
- En del föll på berghällen, och när det hade kommit upp torkade det eftersom det inte fick någon fukt.
- En del föll på berghällen, och när det hade kommit upp torkade det eftersom det inte fick någon fukt.
- 2013: "Svenskbibel, Luk 8:6", Ragnar Blomfelt (översättning):