há

Bottniska

Substantiv

há f

• uttal: /hɔː/, /hɒː/

1. årfäste, årtulle, roddtulle; det i båtsidan fastsatta och över relingen något upphöjda trästycke, mot vilket åran stöder sig då man ror

   Etymologi: Av fornnordiska hár.

   Sammansättningar: háband