Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av gurkburk  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gurkburk gurkburken gurkburkar gurkburkarna
Genitiv gurkburks gurkburkens gurkburkars gurkburkarnas

gurkburk u

  1. burk med gurka
    1978: Underläge, Anne-Sofie Nielsen:
    På hyllorna, där annars sylt- och gurkburkar brukade stå, låg nu alla husets madrasser och luktade fortfarande av sommarsömn.
    2017: Lust och längtan, Carin Hjulström:
    Jag behövde bara lite hjälp att få upp ett lock, sa hon och nickade ihärdigt mot gurkburken.
  2. (sport) en viss anfallskombination i handboll