gurkburk

Svenska

Substantiv

Böjningar av gurkburk	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gurkburk	gurkburken	gurkburkar	gurkburkarna
Genitiv	gurkburks	gurkburkens	gurkburkars	gurkburkarnas

gurkburk u

1. burk (vanligen glasburk med plåtlock) innehållande gurka

   1978: Underläge, Anne-Sofie Nielsen:

   På hyllorna, där annars sylt- och gurkburkar brukade stå, låg nu alla husets madrasser och luktade fortfarande av sommarsömn.

   2017: Lust och längtan, Carin Hjulström:

   Jag behövde bara lite hjälp att få upp ett lock, sa hon och nickade ihärdigt mot gurkburken.

   Sammansättningar: gurkburkslock

2. (sport) en viss anfallskombination i handboll

   Jämför: japanare