grina
Svenska
redigeraVerb
redigeraBöjningar av grina | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | grina | grinas |
Presens | grinar | grinas |
Preteritum | grinade | grinades |
Supinum | grinat | grinats |
Imperativ | grina | – |
Particip | ||
Presens | grinande, grinandes | |
Perfekt | – | |
grina
- (sveamål, vardagligt, potentiellt nedsättande) gråta
- (götamål, skånska, blekingska) skratta
- Du ska tro att jag grinade åt den filmen; det var en av de roligaste jag sett.
- le eller grimasera
- Värst vad du grinar upp dig då.
- Värst vad du grinar illa.
- Besläktade ord: grin
- Etymologi: Gemensamt ord för de germanska språken (jämför ursprung till isländskans grína, norska grina, danska grine, tyska greinen, samt engelskans grin och groan). Ursprunglig innebörd ungefär ”förvrida ansiktet på grund av skratt eller gråt”.[1][2]