göte

Se även Göte, gote och gøte.

Svenska

Substantiv

Böjningar av göte	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	göte	göten	göter	göterna
Genitiv	götes	götens	göters	göternas

göte u

1. variant av göt; individ av en nordgermansk folkgrupp

   Etymologi: Av fornsvenska gøte med samma betyedelse.

   Sammansättningar: västgöte, östgöte