gärning

Svenska

Substantiv

Böjningar av gärning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gärning	gärningen	gärningar	gärningarna
Genitiv	gärnings	gärningens	gärningars	gärningarnas

gärning

1. handling; bedrift; dåd (ofta, men inte endast negativt eller brottsligt eller skamligt)

   Sammansättningar: Apostlagärningarna, konungagärning, gärningsbeskrivning, gärningskvinna, gärningslära, gärningsman, gärningsmannaprofil, gärningsort, gärningsperson, illgärning

   Hon tog tjuven på bar gärning.

Översättningar

handling

• bokmål: gjerning mf
• engelska: act ^(en), deed ^(en)
• esperanto: ago
• finska: teko ^(fi)
• italienska: azione ^(it), operato ^(it), atto ^(it) m
• nederländska: daad ^(nl)
• nynorska: gjerning f
• polska: uczynek ^(pl), działanie ^(pl)
• tyska: Tat ^(de) f, Werk ^(de) n, Handlung ^(de) f