SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av fynd  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fynd fyndet fynd fynden
Genitiv fynds fyndets fynds fyndens

fynd

  1. något som funnits, hittegods, särskilt om äldre och värdefulla föremål
  2. något som man kunde köpa till extrapris
 
(härledning av) finna
Besläktade ord: fynda, fyndig
Sammansättningar: fyndfattig, fyndgruva, fyndighet, fyndplats, fornfynd, stenåldersfynd

ÖversättningarRedigera