fynd
Svenska redigera
Substantiv redigera
Böjningar av fynd | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | fynd | fyndet | fynd | fynden |
Genitiv | fynds | fyndets | fynds | fyndens |
fynd
- något som man har funnit, som blivit funnet, hittegods, särskilt om äldre och värdefulla föremål
- något som man kunde köpa till extrapris
- Etymologi: Härledning av finna.
- Besläktade ord: fynda, fyndig
- Sammansättningar: fyndfattig, fyndgruva, fyndighet, fyndkoncentration, fyndplats, fornfynd, stenåldersfynd
- Se även tesaurus: Förvärv, Fördel, Upptäckt
Översättningar redigera
något som funnits
något som man kunde köpa till extrapris
- finska: löytö (fi)
- tyska: Schnäppchen (de) n