Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av fynd  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fynd fyndet fynd fynden
Genitiv fynds fyndets fynds fyndens

fynd

  1. något som man har funnit, som blivit funnet, hittegods, särskilt om äldre och värdefulla föremål
  2. något som man kunde köpa till extrapris
    Sammansättningar: fyndhörna, fyndpris, fyndvara
 
Etymologi: Härledning av finna.
Besläktade ord: fynda, fyndig
Sammansättningar: fyndfattig, fyndgruva, fyndighet, fyndkoncentration, fyndplats, fornfynd, stenåldersfynd
Se även tesaurus: Förvärv, Fördel, Upptäckt

Översättningar redigera