Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av fruntimmer  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fruntimmer fruntimret fruntimmer fruntimren
Genitiv fruntimmers fruntimrets fruntimmers fruntimrens

fruntimmer

  1. (vardagligt) kvinna
    Har du skaffat dig ett fruntimmer än?
    Synonymer: keling (orsamål)
    Användning: Ordet kan ibland uppfattas lätt ålderdomligt och nedsättande. Ordet används tämligen ofta i humoristiska sammanhang.
    Etymologi: Fruntimmer är ett äldre ord i dagligt tal på 1800-talet och början av 1900-talet som beteckning på en kvinna i allmänhet. Ordet är en förvrängning av tyska Frauenzimmer. Första belägg i svenska är från 1560 i formen fruentimret. Detta kan härledas från det lågtyska ordet vrouwentimmer.[1] (Jämför nutida nederländska vrouw = kvinna.) Det svenska ordet timmer är en benämning på grovt virke. Detta återkommer i det svenska bondesamhället där det förr i tiden på gårdarna fanns en frustuga.[2] Det var ett rum, eller på en större gård, en separat byggnad, där gårdens kvinnor höll till. (Jämför drängstuga.)
    Sammansättningar: fruntimmersaktig, fruntimmersvecka

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Hammermans ordbruk [1]
  2. Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung, Svenska bokförlaget / Norstedts, Stockholm 1966