Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av fortskaffning  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ fortskaffning fortskaffningen
Genitiv fortskaffnings fortskaffningens

fortskaffning u

  1. (ålderdomligt, formellt) förflyttning, transport
    Etymologi: Av tyska fortschaffen.[1]
    Sammansättningar: fortskaffningsmedel
    Se även tesaurus: Rörelse, Överföring, Lägeförändring

Källor

redigera
  1. Svenska Akademiens ordbok: "fortskaffning"