fiol

Svenska

Substantiv

Böjningar av fiol	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fiol	fiolen	fioler	fiolerna
Genitiv	fiols	fiolens	fiolers	fiolernas

fiol

• uttal: fi'o:l

1. stråkinstrument med 4 strängar som vid spelning hålls mot halsen

   Hon vill alltid spela först fiolen.

   Etymologi: Ordet fiol är belagt i svenska språket sedan omkring 1620, av lågtyska viole och franska viole med samma betydelse. Troligtvis från bägge språken inlånat av ett provensalskt ursprung. Äldre namn på instrumentet förekommer på svenska som fiddla och fela, överlappande i betydelse till föregångare till dagens instrument. Se även viola och violin.

   Sammansättningar: altfiol, fiolmusik

   Fraser: stå för fiolerna

   Synonymer: violin, fela

   Jämför: fiddla

Översättningar

se violin