förveckling

Svenska

Substantiv

Böjningar av förveckling	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	förveckling	förvecklingen	förvecklingar	förvecklingarna
Genitiv	förvecklings	förvecklingens	förvecklingars	förvecklingarnas

förveckling

1. det att förveckla; det att göra en situation komplicerad
2. svår och invecklad situation

   Hon valdes till drottning efter diverse förvecklingar.

Etymologi: Av tyska verwickeln (”dra in”).

Besläktade ord: förveckla (mindre brukligt), förvecklad (mindre brukligt)

Översättningar

det att göra en situation komplicerad

• bokmål: forvikling m
• polska: komplikowanie ^(pl) n, wikłanie n
• tyska: Verwicklung ^(de) f

svår och invecklad situation

• polska: uwikłanie n, zawikłanie n, komplikacja ^(pl) f
• tyska: Verwicklung ^(de) f