förstöring

Svenska

Substantiv

Böjningar av förstöring	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	förstöring	förstöringen	förstöringar	förstöringarna
Genitiv	förstörings	förstöringens	förstöringars	förstöringarnas

förstöring

1. (mindre brukligt) verksamhet att förstöra; händelse att något blir förstört

   Arten hotas av jakt och förstöring av dess habitat.

   Användning: Ordet används mindre ofta fristående än förstörelse, men förekommer t.ex. i sammansättningen miljöförstöring. Ordet förstöring saknas i SAOL 14, men finns i SO 2009, och används i lagar.

   Sammansättningar: miljöförstöring

   Synonymer: förstörelse, ödeläggelse, förintelse

   Jämför: (bör ej förväxlas) förstoring

Översättningar

verksamhet att förstöra — se förstörelse