förkunnare

Svenska

Böjningar av förkunnare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	förkunnare	förkunnaren, vard. förkunnarn	förkunnare	förkunnarna
Genitiv	förkunnares	förkunnarens, vard. förkunnarns	förkunnares	förkunnarnas

förkunn are u

person som förkunnar något; person som sprider ett visst budskap
Se även tesaurus: Offentliggörande