Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av förfinska  Aktiv Passiv
Infinitiv förfinska förfinskas
Presens förfinskar förfinskas
Preteritum förfinskade förfinskades
Supinum förfinskat förfinskats
Imperativ förfinska
Particip
Presens förfinskande, förfinskandes
Perfekt förfinskad

förfinska

  1. göra (mer) finskt
    1931: Friherre Viktor Magnus von Born: hans person och politiska verksamhet, skildrade i samband med svensk nationalitetsrörelse och fosterländsk försvarskamp i Finland, Ernst Estlander:
    Motviljan på svensk sida låg innerst just i att man icke var med om att under täckmanteln av en reform, vilken ej var ärligt menad, förfinska borgarståndet.
    2005: Dialog och särart: människor, samhällen och idéer från Gustav Vasa till nutid (Svenska litteratursällskapet i Finland):
    Föreningen Tampereen Aitosuomalainen Kerho engagerade sig på 1930-talet i gatunamnen och ville förfinska namn av ”främmande” […] ursprung.
    Besläktade ord: förfinskning