Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av examen  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ examen examen examina examina
Genitiv examens examens examinas examinas

examen

  1. formellt bevis på att en person har tillägnat sig kunskaper och färdigheter från ett universitet, högskola eller dylikt
    Besläktade ord: examination, examinera, examinering
    Sammansättningar: bergsexamen, examensarbete, examensbeskrivning, examensbetyg, examensbevis, examensrätt, examensskrivning, högskoleexamen, realexamen, slutexamen, yrkesexamen

Översättningar

redigera