ensling

Svenska

Substantiv

Böjningar av ensling	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ensling	enslingen	enslingar	enslingarna
Genitiv	enslings	enslingens	enslingars	enslingarnas

ensling

1. person som lever i avskildhet från andra (saknar vänner eller bekanta); ofta: person som älskar ensamheten (undviker sällskap), enstöring; förr stundom: eremit

   Skärkarlen är en ensling; har långt till tingshuset, långt till kyrkan och långt till skolan; långt till grannarna och långt till staden.

   Etymologi: Bildat till enslig.

Översättningar

person som lever i avskildhet från andra (saknar vänner eller bekanta)

• bokmål: eneboer m
• danska: eneboer ^(da) u
• nynorska: einebuar m, einbuar m, einbu m, einebu m
• tyska: Einsiedler ^(de) m, Einzelgänger ^(de) m