eremit
Svenska
redigeraSubstantiv
redigeraBöjningar av eremit | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | eremit | eremiten | eremiter | eremiterna |
Genitiv | eremits | eremitens | eremiters | eremiternas |
eremit
- person som dragit sig undan världen; enstöring
- Etymologi: Av fornsvenska ærmite, via latinska eremita av grekiska ἐρημίτης (erēmítēs).[1]
- Sammansättningar: eremitkrabba, eremitkräfta, eremitkoja, eremitliv, eremitorden
- Besläktade ord: eremitisk
Översättningar
redigeraperson som dragit sig undan världen
- bokmål: eremitt m, enstøing, einstøing m
- engelska: hermit (en)
- finska: erakko (fi)
- franska: ermite (fr) mf
- isländska: einbúi (is) m, einsetumaður m
- katalanska: ermità (ca) m, ermitana (ca) f
- polska: pustelnik (pl) m
- ryska: еремит (ru) m, отшельник (ru) m
- spanska: ermitaño (es) m
- tyska: Einsiedler (de) m, Eremit (de) m, Einsiedlerin (de) f, Eremitin f
Danska
redigeraSubstantiv
redigeraBöjningar av eremit | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | eremit | eremitten | eremitter | eremitterne |
Genitiv | eremits | eremittens | eremitters | eremitternes |
eremit u
- eremit
- Synonymer: eneboer
- Sammansättningar: eremitkrebs