Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av enighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ enighet enigheten
Genitiv enighets enighetens

enighet

  1. det att ha samma åsikt och målinriktning; samstämmighet
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1538.[1]
    Besläktade ord: enas, enig
    Se även tesaurus: Bifall, Vänskap, Avtal, Frid, Endräkt, Enighet, Helhet, Förbindelse, Likformighet

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "enighet"