dimmig
Svenska
redigeraAdjektiv
redigeraBöjningar av dimmig | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
---|---|---|---|---|
Attributivt | ||||
Obestämd singular |
Utrum | dimmig | dimmigare | |
Neutrum | dimmigt | |||
Bestämd singular |
Maskulinum | dimmige | dimmigaste | |
Alla | dimmiga | |||
Plural | dimmiga | |||
Predikativt | ||||
Singular | Utrum | dimmig | dimmigare | dimmigast |
Neutrum | dimmigt | |||
Plural | dimmiga | |||
Kompareras alternativt med mer och mest. | ||||
Adverbavledning | dimmigt |
- (meteorologi) som på grund av dimma (luft nära marken mättad med vattenånga kondenserad på partiklar av rök, stoft eller damm i luften) – d.v.s. oklar luft – inte framträder tydligt och/eller inte är möjlig att se genom
- Kuster, mot vilka havsströmmarna för varma vattenmassor, är särskilt dimmiga.
- Det enformiga landskapet med hårt klimat och dimmig eller disig luft.
- Trons nytända lampa slocknar så lätt i den dimmiga luften på jorden.
- Synonymer: dimhöljd, disig, mistig, töckenhöljd
- Antonymer: disfri, klar, ljus, solig
- (bildligt) som har nedsatt sinnestillstånd eller oklar tankeskärpa på grund av starka känslor, förgiftning eller ohälsa
- (bildligt) oklar, otydlig
- Mitt dimmiga och oklara liv gör det svårt att skriva mina memoarer.
- Den nyare poesin började framträda i dimmig gestalt, förmenande sig vara organ för en beslöjad, gestaltlös visdom.
- Vårt behags fläktar löser upp vad dimmigt är kring den Okände, trons mysterium flyter sålunda ut från Vår tron. (Rashh-i Ama (The Mist of Unknown) av Bahá'u'lláh, 1852, översatt till engenska av Ramin Neshati).
- Synonymer: diffus, dunkel, luddig, suddig
- Antonymer: klar, otvetydig, tydlig, upplyst
- Etymologi: Av äldre svenskas dimbig, dimbog och dimmut En (...) dimbogh dagh. (Joel 2:2), Bibeln 1641). Mulit, dimbogt och rägnaktigt väder. (Dahlman, K. Inledning til svenska humlegårds- skogs- och ängsskötselen. Stockholm 1748.
Översättningar
redigerasom på grund av dimma inte framträder tydligt och/eller inte är möjlig att se genom