dige

Danska

Substantiv

Böjningar av dige	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dige	diget	diger	digerne
Genitiv	diges	digets	digers	digernes

dige n

1. vall (till skydd mot översvämning), damm, fördämning

   En læser vil gerne vide, om man ville kunne bygge et dige, som man gratis kunne gå til Sverige på.

   En läsare vill gärna veta, om man skulle kunna bygga en vall, som man gratis kunde gå till Sverige på.

2. vall, stengärdsgård, stenmur; som avgränsar två åkrar

Sammansättningar: digebrud, digegreve, digekrone, digelag, digesmutte, digesvale, floddige, jorddige, markdige, stendige

Besläktade ord: inddige

Jämför: grøft, hegn, vold