debriefing

Svenska

Substantiv

Böjningar av debriefing	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	debriefing	debriefingen	debriefingar	debriefingarna
Genitiv	debriefings	debriefingens	debriefingars	debriefingarnas

debriefing

1. (psykologi) strukturerad session där man låter personer som varit med om en traumatisk händelse reda ut vad som hänt och tala om sina reaktioner, ofta med syftet att undvika psykologisk skada

   Synonymer: krisbearbetning, krissamtal

2. eftersnack till psykologiska experiment, intervjuer och annat som kan riskera att orsaka någon negativ reaktion hos deltagaren

Etymologi: Av engelska debriefing, belagt sedan 1993.

Engelska

Substantiv

Böjningar av debriefing	Singular	Plural
Nominativ	debriefing	debriefings
Genitiv	debriefing's	debriefings'

debriefing

1. presensparticip av debrief; utfrågning
2. eftersnack, eftergenomgång

Etymologi: De är ett motsatsord och briefing betyder genomgång. Hålls efter till exempel ett företagsmöte eller en paintballmatch. Användes under andra världskriget för att beskriva genomgångar med piloter efter flygningar, varefter det populariserades.