SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

daga

  1. (ålderdomligt) böjningsform av dag
    Fraser: ta av daga

VerbRedigera

Böjningar av daga  Aktiv
Infinitiv daga
Presens dagar
Preteritum dagade
Supinum dagat
Imperativ daga
Particip
Presens dagande, dagandes
Perfekt

daga

  1. bli dag
    ca.1835: Skaldestycken, Frans Michael Franzén:
    Solens återsken från månen måste förblekna, / När hon sjelf går upp, dagande himmel och jord.
     
  2. lysa upp
    1792: Samlade skrifter, 3:89, Johan Henrik Kellgren:
    Bäfven för det ljus, som dagar mina öden.
  3. börja, begynna

Se ävenRedigera

ItalienskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av daga  Singular Plural
Femininum daga daghe

daga

  1. dolk

SpanskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av daga  Singular Plural
Femininum daga dagas

daga

  1. dolk