dödskalle

Svenska

Substantiv

Böjningar av dödskalle	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dödskalle	dödskallen	dödskallar	dödskallarna
Genitiv	dödskalles	dödskallens	dödskallars	dödskallarnas

dödskalle

1. kranium, huvudskål; i synnerhet som symbol för döden, dödsförakt och för pirater

   Varianter: döskalle

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1709.

2. (nedsättande, föråldrat) trögskalle, ärthjärna, korkad person som saknar samarbetsvilja

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1965.

Översättningar

kranium, huvudskål

• bokmål: dødninghode n, hodeskalle ^(no) m
• engelska: death's-head ^(en), skull ^(en)
• franska: tête de mort ^(fr) f
• portugisiska: caveira ^(pt) f
• spanska: calavera ^(es) f
• tyska: Totenschädel ^(de) m, Totenkopf ^(de) m