Se även crédit.

Svenska redigera

Substantiv redigera

credit

  1. (vardagligt) beröm, ära, erkännande
    Hon skall ha credit för att seminariet blev så lyckat.
    Han försökte få credit för resultatet, trots att han inte var med.
    Etymologi: Lånord från engelskans credit i motsvarande betydelse.
    Besläktade ord: cred, kredd

Översättningar redigera

Danska redigera

Substantiv redigera

credit

  1. credit

Engelska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av credit  Singular Plural
Nominativ credit credits
Genitiv credit's credits'

credit

  1. kredit
  2. erkännande, ära, beröm

Verb redigera

Böjningar av credit  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens credit credits credit
Preteritum credited
Perfektparticip credited
Presensparticip crediting, vard. creditin'

credit

  1. kreditera
  2. tillskriva