caput mortuum

Svenska

Substantiv

Den alkemiska symbolen för caput mortuum, ett stiliserat dött huvud.

caput mortuum n (oböjligt)

1. (alkemi) värdelösa överblivna rester från en kemisk reaktion

   1771 (15 Juni): Lärda saker och rön. (Stockholms vecko-blad):

   Caput mortuum ger och efter afbränningen något fast lut-salt.

   Synonymer: 🝎, nigredo

2. (överförd betydelse) en rest som numera saknar större betydelse

   1866 (14 Mars): Tiden och prelaterna. (Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning):

   Men nej – bibelkommissionen sofver de rättfärdiges sömn och är, lik mycket annat inom vår kyrka, ett caput mortuum, som existerar i följd af allmänhetens offer, men hvars resultat står i intet skönjbart förhållande till dessa uppoffringar.

3. (färger) ett brunlila pigment, huvudsakligen av järnoxid

   Synonymer: engelskt rött

4. (färger) mumiebrunt

   Synonymer: egyptiskt brun, mumia

Etymologi: Av latinska caput mortuum med betydelsen ’värdelösa rester’ eller bokstavligen ’dött huvud’.