busskörkort

Svenska

Substantiv

Böjningar av busskörkort	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	busskörkort	busskörkortet	busskörkort	busskörkorten
Genitiv	busskörkorts	busskörkortets	busskörkorts	busskörkortens

busskörkort

1. speciellt körkort som erhålls efter genomgången utbildning och som måste innehas av en chaufför för att få köra buss lagenligt

   Synonymer: D-körkort

   Efter att chauffören vid upprepade tillfällen påträffats onykter på jobbet beslutade polisen att dra tillbaka hans busskörkort på obestämd tid.