buspojke

Svenska

Substantiv

Böjningar av buspojke	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	buspojke	buspojken	buspojkar	buspojkarna
Genitiv	buspojkes	buspojkens	buspojkars	buspojkarnas

buspojke u

1. pojke eller yngling som ställer till bus och hyss, som busar, ung buse

   Berättelserna om Anderssonskans Kalle handlar om en buspojke.

   Antonymer: busflicka

Översättningar

pojke eller yngling som ställer till bus och hyss, som busar, ung buse

• danska: gadedreng u
• engelska: rascal ^(en)