bråkmakare

Svenska

Substantiv

Böjningar av bråkmakare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bråkmakare	bråkmakaren, vard. bråkmakarn	bråkmakare	bråkmakarna
Genitiv	bråkmakares	bråkmakarens, vard. bråkmakarns	bråkmakares	bråkmakarnas

bråkmakare

1. person som ofta ställer till bråk

   Han är en riktig bråkmakare!

   Besläktade ord: bråkig

   Synonymer: bråkstake

Översättningar

person som ofta ställer till bråk

• bokmål: bråkmaker m
• danska: ballademager
• engelska: troublemaker ^(en)
• tyska: Schläger ^(de) m, Schlägerin f, Randalierer ^(de) m, Randaliererin ^(de) f, Unruhestifter ^(de) m, Unruhestifterin ^(de) f, Krachmacher ^(de) m, Krachmacherin ^(de) f