bother

Engelska

Substantiv

bother

1. besvär, omak, bråk

Verb

Böjningar av bother	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	bother	bothers	bother
Preteritum	◀	bothered	▶
Perfektparticip	◀	bothered	▶
Presensparticip	◀	bothering, vard. botherin'	▶

bother

1. besvära, oroa, störa, bråka, plåga
2. bry sig

Etymologi: Belagt från 1700-talet, ursprungligen hos irländska författare. Troligen av iriska bodhairim (”göra döv”).